Nu har jag räfsat så in i helvete mycket löv att jag börjar få en tillstymmelse till bröstmuskler. Jag klämmer på dem i duschen, det är lite festligt.
Annars går vi i väntans tider med full kraft. Datum är satt till nu på fredag, men det lär väl gå över några dagar som vanligt. Jag känner mig märkbart distanserad från spektaklet, somliga skulle till och med kalla mig ointresserad. Men det är så här jag fungerar, tills något nytt dyker upp koncentrerar jag mig på det som står till buds. Och det är mycket som står till buds, prova själv att vara föräldraledig med två småbarn samtidigt som du ska hålla styr på två tonåringar. Jag klagar inte, jag bara raljerar över hur duktig jag är. Och räfsat löv har jag också, så duktigt att man vill kräkas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar