I våras skaffade jag ett fejkat Facebook-konto enbart för att komma åt gratis-versionen av Spotify. Jag använder alltså inte kontot, men dum som jag var angav jag en riktig mailadress, alltså en som jag använder, och se då börjar eländet.
Med jämna mellanrum får jag mail från Facebook som frågar om jag känner den och den personen, och när jag ser alla människor som denna uppenbart hypereffektiva sökmotor har grävt fram blir jag faktiskt rädd. Alltså.. hur i h-e kan facebook veta vem mina söner hade som innebandytränare för tio år sedan?! Och det som skrämmer mig nästan ännu mer är insikten om att det bara verkar vara jag som är rädd för det här. Jag har ju ändå bara släppt ifrån mig ett minimum av information medan ni fläker ut era liv till allmän beskådan i långt större utsträckning, misstänker jag.
Ni menar alltså, gott folk, att ni är okej med att Facebook korskör era mailadresser och kollar upp alla människor som ni någonsin har skickat mail till, genom hela världshistorien?? Ni menar alltså att det är ok att internet-leverantörer följer varenda steg ni tar på nätet och möter varje musklick med ett nytt reklamerbjudande? Herregud vilken storm det blev härom året när det stod klart för allmänheten att staten med hjälp av FRA-lagen skulle spionera på oss, men när marknadskrafterna kartlägger varenda litet skrymsle av våra stackars förtappade själar då är det ingen som höjer på ögonbrynen. Var fan är Piratpartiet i den här frågan? Var fan är alla frispråkiga libertarianer som ville fly till Singapore (haha) när de kände sig förföljda av Storebror? Glöm FRA, det är facebook som är storebror.
Jag finner det här helt absurt, att ni alla verkar gå med på att bli kartlagda av en internet-leverantör som hanterar era personuppgifter som en handelsvara. För det är faktiskt vad vi människor har reducerats till nu när vi frivilligt anslutit oss till den nya tidens åsiktsregistrering. Och om du tror att du kan gå säker genom att klicka i några rutor där leverantören lovar att dina uppgifter skyddas så tror du så jävla fel. Ingen går säker, själva grundanledningen till att en sajt som facebook existerar är att de kan sälja dina personuppgifter och ditt beteendemönster på nätet vidare till hungrande företag som vill skicka på dig en massa skit. Varför tror du annars att företaget är värderat till flera hundra miljarder kronor på börsen? För att det är så enkelt att hålla kontakt med gamla kompisar? Pyttsan. Vakna upp! Var finns debatten om de uppenbara integritetsbrott som ständigt pågår på nätet? Nej, jag pratar inte om troll som bitchslappar dig i kommentarsfält när jag säger integritetsbrott, jag pratar om multinationfuckingnella företag som tjänar så in i h-e med pengar på att sälja dig vidare som en lydig slav.
Och jag finner det extra absurt när många som jag vet stod på barrikaderna och skrek sig hesa då när FRA var på tapeten idag i princip bönar och ber mig att snälla kan jag gå med i Facebook så det blir enklare att hålla kontakten med mig. Nej, jag ansluter mig inte frivilligt till åsiktsregistrering. Och när jag framhärdar kallas jag konspirationsteoretiker. När jag säger att jag inte vill sälja min själ GRATIS till marknadskrafterna kallas jag löjlig, alternativt bakåtsträvare. Och du får kalla mig vad du vill, det skiter jag i, för jag går helt enkelt inte med på det här.
Det påstås att internet är fritt, att informationsflödet som rinner där är vår tids främsta demokrati. Det är en stor lögn. Internet har fler övervakningskameror än Londons innerstad någonsin skulle kunna drömma om. Det är bara det att vi aldrig ser kamerorna, och de som filmar behöver aldrig tala om för oss vad de håller på med. Det är bara inse fakta, vi är övervakade, kartlagda och rövknullade. Eller om man vill vara lite snäll, vi är en aning naiva när det kommer till att skydda våra personuppgifter på nätet. TYP!
Som tur är finns det åtminstone en människa till som känner som jag. Han heter Fredrik Alverén och har skrivit en bok som heter "Såld på nätet", som handlar om just detta. Och jodå, naturligtvis har herr Alverén tidigare arbetat för mörkrets makter som "internetexpert" (vad nu det är) i Silicon Valley, så han påstås dessutom veta vad han pratar om (till skillnad från mig, om man ska tro mina vänner). Jag har inte läst boken än, så jag inte uttala mig om innehållet, men tills vidare får han bli mitt sanningsvittne. Ser ni, det är inte bara jag som hör röster i mitt huvud, det finns fler som ser sanningen! Och han har skrivit en bok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar