Lite till åldern kommen som jag är (stadd i tidig förruttnelse) vill jag slå ett slag för Sveriges Radios P1. En alldeles förträfflig kanal för den som tröttnat på dunka dunka, diskussioner om analsex och bleka kopior av Anders & Måns på P3 men som ännu inte riktigt är beredd att lägga sig ner och dö.
I fredags på väg hem från Stockholm lyssnade jag på ett program som heter Människor och tro, och fick höra om x-gay-rörelsen i USA (just detta program kan du lyssna på här, programmet gick 29 juni). Jag blev alldeles perplex när jag förstod att det finns rörelser och samfund där borta som ägnar all sin vakna tid åt att försöka tvätta bort homosexualiteten i homosexuella människor. Först blev jag perplex ska jag säga, sen tänkte jag att det är ju ändå USA vi pratar om. Men ändå, ain't this the strangest shit you've ever heard?
Och naturligtvis har dessa rörelser ”religiösa förtecken”, som det heter, och den mest kända är tydligen Exodus International. Denna rörelse lovar sina medlemmar ”freedom from homosexuality through the power of Jesus Christ” och jag borde väl fortfarande inte vara förvånad men det här känns så jävla 1879, jag trodde faktiskt inte att sånt här fanns idag.
Det finns alltså homosexuella människor som betraktar sin egen sexuella läggning som en sjukdom, en enorm belastning eller ett tungt kors att bära, om man nu vill förstärka kopplingen till religion. För religiösa är dom förstås, dessa människor som söker efter ett x framför sin gay-stämpel, och jag fylls av både empati och irritation när jag hör ett sanningsvittne berätta om sin tid i rörelsen. Hur han lade in sig på ett behandlingshem där allt som kunde påminna om hans sexuella preferenser skulle tvättas bort och allt maskulint istället skulle lyftas fram. Han fick t ex byta hjul på bilar, vilket förstås avslöjar en skrämmande syn på mänskligheten i allmänhet och mekanismerna bakom våra sexuella preferenser i synnerhet. Om du mekar med bilar så kan du inte vara bög, liksom. En logik som känns lika rättframt banal som att jorden är platt som en pannkaka, vilket människorna bakom denna rörelse kanske också tror. Jag kan åtminstone inte utesluta det.
Vad den här mannen kom fram till, efter att i sjutton år ha försökt bli av med sin homosexualitet, var att det inte gick. Hallelujah! Men det går däremot, hävdar Exodus international, att bli av med sin homosexuella livsstil. En livsstil som enligt dom går ut på att vara promiskuös och ligga med fel kön. Så även om man är bög så kan man leka straight och skaffa familj och hela kitet och leva i en enda stor lögn från början till slut. Och detta tycker alltså Exodus är att föredra framför att vara den man är, vilket ju i mina och säkert dina öron låter helt befängt men jag lovar, dom menar allvar.
Bättre att leva i förnekelse och lura sina nära och kära än att vara gay alltså, och alla mina tankar och sympatier går just nu till dessa stackars människor som råkar vara gay och tokreligiösa på en och samma gång. Jag försöker hitta en jämförelse som kan få mig att förstå hur det är att leva i strid med sin egen sexualitet men det är svårt. Så jag ger upp den tanken, och nöjer mig med att än en gång tipsa om P1.
Nu får ni ursäkta, jag ska lyssna på Studio Ett och vill inte bli störd.
5 kommentarer:
Antar att motsvarande sysselsättning för kvinnorna är att laga middag till den meckande herren. Galet och så svårt att förstå vissa människor.
För övrigt tänkte jag härom dagen att jag skulle försöka lyssna på mer än Sommar på p1. Men det gick bara inte. Hade kanske bara otur och valde fel program.
Jag lyssnar endast på Slayer och P1, faktum är att jag inte kan somna utan P1, därför har jag skavsår som liknar köttsår i öronen eftersom jag alltid somnar med hörlurar.. (Alla i min omgivning gillar inte att somna till samma kanal som jag.)
Det mest märkliga i hela bota resonemanget är att man då också måste tro att det går att göras homosexuell lika enkelt. Typ att en hetrosexuell kille blir gay om han sätter på sig kjol och klackar - eller matar sin unge eller ngt. Det är kanske därför dessa konservativt religiösa också gärna vill värna kärnfamiljen och traditionen för annars skulle ju ALLA bli gay! Och det skulle ju inte gå för sig liksom.
Eftersom jag inte tror att homosexualitet är en sjukdom tror jag inte heller att den varken går att bota eller att det smittar... *S* Människans vackra mångfald skulle jag snarare kalla det.
Ps. grattis igen förrästen, är jäkla glad för dig och lite förstummad - kram
Helt urbota dumt och trångsynt. Jag upphör aldrig att förvånas över konservativa religiösa inom diverse religioner, fast kanske främst tokhögerkristna i USA.
Det bör dock tilläggas att det var så sent som 1979 som homosexualitet slutade betraktas som en psykisk sjukdom i sverige enligt lag.
Signe: Jag brukar byta hjul på min bil, och bytt olja har jag också gjort, men kan inte påstå att jag känner mig mer hetero när jag gör det. Lika lite som jag har känt mig gay när jag har städat, lagat mat, handlat och tagit hand om mina barn i tolv år. Jag kanske är bi då?
Ullton: Slayer och P1 låter som en utmärkt kombination!
Ullis: Du har nog en poäng där, om man tror att homosexualitet är en smittsam sjukdom som endast kan botas med böner och aktivt kärnfamiljsagerande så framstår deras märkliga beteende som lite mer logiskt. Och Tack! Förstummad var jag också ett tag där, nu flinar jag bara fånigt.
Lotta: Precis, vi slår oss gärna för bröstet i Sverige och tycker att vi är vidsynta och moderna men vår historia är mörk. 1979 är inte direkt hundra år sen, jag var ju fan tio bast då.
Skicka en kommentar