Jag är lätt bakis och har två dagar kvar till semestern, vilket används som ursäkt för min all new low arbetsmoral. Dessutom, som om det inte vore nog, ska jag bara arbeta fyra veckor efter semestern. Sen är det jag och lilla I för hela slanten, ända till februari.
Bakis är jag eftersom herrmiddagsklubben hade planeringsmöte på min veranda igår kväll. Planeringen avser aktiviteter för vårt 20-års jubileum som infaller nu i vinter, och den som misstänker att detta möte var en täckmantel för att dricka alkohol i goda vänners lag är inte helt fel ute. Fast vi försökte faktiskt planera, och det ska vi ha cred för.
Flera av herrarna i nämnda klubb läser min blogg med, vad jag har förstått, hyfsad kontinuitet, och det är fascinerande att se hur bloggfenomenet (som vi igår kväll kom överens om att inte kalla det) smyger sig in och lägger sig i lite varstans nu för tiden. Till exempel var det någon som sa att jag borde kolla upp vad herr Staël von Holstein skriver i Metro, för ”karln har gått å blivit galen” och det kunde ju jag skriva om på bloggen. Det kanske jag gör, skriver om den gamla IT-gurun gone bonkers, men inte just nu.
Ett annat exempel är att vi kom att prata om det påstådda anonyma hatet, och hur det egentligen bara drabbar redan kända filurer och hur dessa filurer blir hatade ändå, var än de visar sina nunor, så det där har nog inte mycket med bloggen att göra. Tvärtom kom vi fram till att bloggvärlden mer har kommit att stå för god kritik, idéutbyten över gränserna samt rak och fin vänlighet. Ja, så upplever jag bloggsamfundet, som översvämmande av vänliga och nyfikna människor, inte blint hatande idioter.
Och vi räds utvecklingen, vi som även följt terroristskräcken på 2000-talet, för vi känner att några få idioter kan få förstöra för alla andra om de som ropar på skärpt lagstiftning får ropa tillräckligt högt.
Men bloggen äter sig fast och hänger kvar alltså, vilket gläder en entusiast som snart firar 2 år som bloggare. De enda som fortfarande inte vill erkänna bloggen som något man kan ha nytta och glädje av är väl några högtravande litteraturkritiker samt rättstavningsfunktionen i Word (jag får fortfarande röda streck under ordet ”blogg”, någon som känner till en uppdatering kanske?) men jag tycker vi struntar i dom. Världshistorien är full av människor som ratat allt nytt och sedan fått äta upp sina tvärsäkra ord. Varför inte lyfta fram den gamla sossen Inez Uusman i sammanhanget, upphovsman till de bevingade orden ”Internet är bara en fluga”.
Det enda som kan hota bloggen i framtiden är väl just dessa paniska rop på förbud mot anonymitet. För jag tror vi behöver anonymitet, av flera anledningar, om den här mångfalden ska kunna överleva. Ska vi, frågar jag lite försiktigt, även förbjuda författare att skriva under pseudonym? Ska vi förbjuda människor som lever under hot att, med anonymiteten som skydd, berätta sina viktiga historier? Ta en misshandlad hustru som exempel, eller en hustrumisshandlare som sitter på kåken, för den delen. Utan anonymitetens skydd kommer vi att förlora väldigt många viktiga historier, det är jag övertygad om.
Nog sagt, jag är egentligen alldeles för mosig i skallen för att uttrycka mig tillräckligt väl om nånting alls just nu. Ta bara det här med er och fundera en stund, så hörs vi sen.
10 kommentarer:
Kikade in och blev inspirerad av din text men svaret blev för långt som en kommentar här så jag skrev ett eget inlägg i ämnet.
I alla fall - kort sagt - så ifrågasätter jag anonymiteten på internet.
Jag tycker inte vi behöver ändra, eller framför allt försämra andra saker i samhället pga internet, det låter ju väldigt bakvänt isåfall. T ex det du skrev om författare under pseudonym bara för att vi rensar upp lite på internet. Om vi nu ska göra internet till ett ställe som vi alltmer jämför - eller som allt mer styrs till att ta över stora delar av "verkligheten" ( tex kommunikation och informationsutbyte, samhällsservice och dylikt) så borde vi kanske jobba för att göra internet bättre eftersom det är något vi faktiskt kan ha kontroll över - om och hur vi vill. Handlar det inte mest om teknik? hur vi löser olika frågor kring interaktionen mellan människan och datorn?
Jag jämför t ex med tidningar.
Jag kan ju skriva en insändare anonymt men det finns ju ändå vissa regler för vad tidningar trycker. Allas åsikter om allt och påhopp och dylikt kan inte komma fram där helt öppet. Vem ifrågasätter det? skriver du något rent felaktigt eller kränker någon får det påföljder. På internet kommer man undan med en hel del skit pga anonymiteten. Jag vet inte om vi behöver välja antingen det ena eller det andra, kanske kommer det finnas andra lösningar i framtiden men jag ger hellre upp min anonymitet på internet än sanktionerar tex pedofilernas framfart på nätet, för att ta ett extremt men ändå verkligt exempel.
Åh så underbart det låter. Pappaledig hela jävla hösten och mer än halva jävla vintern.
Nu fnissade jag lite åt Uusman-uttalandet trots att jag hört det så många gånger förut. Snacka om att begå en blunder. Ändå var det väl sånt som alla kunde säga då - men just hon får bära hundhuvudet. För all evighet.
Hetsarna mot anonymiteten är klart obehagliga. Det är det som är nätet. Folkligt och demokratiskt, ungefär som när man går och röstar: ingen vet vad man röstar på om man inte glatt ropar ut det. Så ska det vara. Den som vill får göra det, den som inte vill slipper. Varför ska man behöva skylta med namn och personnummer? Och hur skulle den lagen se ut? Du får inte skriva någonting här förrän du anmält en giltig hemadress! Äh, skit. Då hittar vi på något. Så som vi alltid gjort med e-posten. Hehe. Nätet är anarkistiskt och skall så förbli. Amen.
Mythos: Frågan är svår, och jag inser att jag har den här attityden delvis för att jag aldrig utsatts för anonyma hot. Det blir lätt en fråga om stora ord, som demokrati och tryckfrihet, men i konkreta fall när denna demokrati och tryckfrihet hjälper idioter att hota människor så känns det förstås bakvänt.
Men.. vad är lösningen? Och är den teknisk? Nej, det är inte så enkelt. Varje "sajtägare" kan naturligtvis bestämma vilka regler som gäller för den applikation som körs, t ex Blogger. Att man ska fylla i adress osv, men hur i hela h-e ska du egentligen kunna kontrollera allt detta? Och vem ska göra det? Alltså, jag är ledsen att säga det här men det går faktiskt inte. Anonymiteten är här för att stanna, du kan inte hindra en pedofil från att koppla en server till nätet och fylla den med hemska bilder, inte med mindre än att du binder hans händer.
Å andra sidan ska följande sägas, vi är aldrig så anonyma som vi tror. Inte ur ett tekniskt perspektiv, då våra ip-adresser går att spåra och nu, "tack vare" försvarets rätt att avlyssna mailtrafik, så börjar vi närma oss en nivå av kontroll som känns riktigt läskig.
Det är, kan man tycka, ett monster som vi släptt lös, men det monstret är vi själva. Att ropa på lagar är helt fruktlöst, för dessa lagar kommer bara att krångla till det för oss laglydliga som försöker följa dom men inte för dom som skiter i dom.
På ett sätt är internet ett otroligt intressant socialt experiment. Man skulle kunna säga att internet är den enda sanna spegeln av mänskligheten, och tänker man så, så är internet aldrig problemet. Det är bara spegeln av människan, en spegel där sociala filter har tagits bort och visar oss i vår brutala nakenhet. Inte varje individ, eftersom vi är anonyma, men som grupp avslöjar vi oss desto mer. Människan är röten intill grunden, internet visar detta med all önskvärd tydlighet.
Ska vi ha anonymitet? Ja. Lev med det, för alternativet är diktatur.
Ia: I städer och säkert på landet också finns det ställen dit alla vet att man inte ska gå, för det är farligt. Det kan man tycka är skit, men ingen avkräver oss legitimation för att gå på gatorna.. ännu så länge. Samma sak gäller på nätet, om man ställer sig på en låda och ropar ut sina åsikter så får man nog räkna med att väcka uppmärksamhet. Det är ju det man vill, ha uppmärksamhet, från alla utom idioterna. Fast dom får man på köpet. Och jag vill inte visa legitimation för att gå på gatorna, jag vill vara lika anonym där som på nätet.
Nu försvann nåt inlägg jag skrev precis, ifall det dyker upp igen...
I alla fall så håller jag med dig om att människan visar sin natur på internet.
Jag undrade också lite om det verkligen inte vore teoretiskt möjligt att börja utveckla tekniken tex i samband med ip-reg. som gör det möjligt till mer kontroll - om detta vore vad folk ville ha i praktiken?
Jag skulle inte ropa hej och amen än. Ingen vet hur internet kommer se ut i framtiden, t ex om 200 år. Kommer den ens att finnas kvar?
Må hända har den spelat ut sin roll och nya uppfinningar har kanske tagit dess plats? Vi har väl möjlighet att utveckla den till vad vi vill att den ska vara?
Jag tycker sociala experiment är intressanta men tror inte det ena behöver utesluta det andra. När mer och mer samhällsfunktioner flyttas ut till en pseudovärld som internet och myndigheter hänvisar oss hit i allt större omfattning, då tycker jag att det hör till sakens natur att internet inte samtidigt i framtiden kan vara som wild west där vem som helst får härja runt som helt anonym i alla sammanhang.
Jag hör kanske till en minoritet som vill ha mer kontroll på nätet? Jag vill inte heller dra drastiska paralleler till att börja visa leg på gator och torg, bara för att jag vill ha lite mindre anonymitet på internet. Jag tycker inte internet och stadens gator&torg är samma sak. Men visst, om det vore det - på gator och torg - om någon bär sig illa åt så vill du väl att det ska finnas en polis? varför ska allt vara tillåtet och anonymt här - bara för att det heter internet? det känns som man å ena sidan ropar efter att ha samma saker på internet som på gator och torg - men varför är anonymiteten så viktig just här? om jag går på stan så ser folk mig och kan observera mig - visst är jag anonym i viss bemärkelse men om jag bär mig åt så är det ändå ganska lätt att ta fast mig och ställa mig till svars för mina gärningar.Men på internet ska det inte gå?
Mythos: Jag tror för det första att du och jag har lite olika åsikter i grundfrågan. Jag tror, känns det som, att du vill gå lite mer åt kontrollhållet än jag. Om det är du eller jag som representerar majoriteten har jag däremot ingen aning om.
Sen är "Internet" en massa olika saker, iaf om man betraktar det som "De tjänster som tillhandahålls via detta forum". Att samhällstjänster läggs ut är en sak, där ska det vara så mycket kontroll som möjligt eftersom dessa internettjänster har ersatt någon tidigare tjänst som var av det manuella slaget. Ett teknikskifte som vi konsumenter/användare dessutom inte har valt. Minst samma säkerhet som tidigare ska gälla där, och då menar jag främst avseende personlig integritet, tystnadsplikt osv.
Om man däremot pratar om internet som kommunikationsmedel, ett sätt möta andra människor och marknadsföra/sälja sina varor och tjänster, ja då är det istället tidningar och sociala forum man ersatt. Ska jag behöva identifiera mig för att prata med dig på krogen? Ska alla internetforum, bloggar, chattar osv bevakas av kontrollorgan, och i sån mån behandlas likadant som insändarsidor i tidningar? Och i såna fall, vem ska göra det? Vem ska sätta sig till doms över vad som är rätt och fel i t ex en bloggs kommentarsfält? Hur ska detta gå till?
Det går att stänga av kommentarsfält, det går också att vara lika anonym som skribent som den som hatar dig. Litegrann känner jag att den som gett sig in i leken får också leken tåla, man kan inte sätta upp skyddsräcken över alla bergskedjor i hela världen utifall någon skulle ramla ner och slå sig.
Ja vi har nog lite olika grundsyn.
Jag kanske ifrågasätter hela internet som fenomen i bemärkelsen att det är på väg att betraktas som något naturväsen fast det ingalunda är det. Är det enbart av godo att allt mer samhällsfunktioner och även sociala forum flyttas över till internet? kan det mänskliga mötet ersättas av denna form av kommunikation? är det ens önskvärt i en förlängning? det är många frågor som snurrar.
Men jag har även en syn att man alltid är ansvarig för sina ord och handlingar - även om man så befinner sig på denna heliga internetmark. Jag vill helt enkelt inte att man ska kunna säga och göra vad som helst på internet, nej.
Jag är inte emot kontrollorgan.
Kanske en ny arbetsmarknad som öppnar sig där? med tanke på din fråga vem som ska göra det? :-D
Samhället har enligt mig skapat en bristsituation här och den kan även fyllas OM vi så önskar det.
Jag säger inte att det måste bli så men möjligheten måste ju diskuteras tycker jag.
Jag kanske eg. inte vill kontrollera vad varje enskild användare kommunicerar i varje sekund men mer att man ska lättare kunna spåra kriminalitet.
Att man vill ha personlig integritet i samhällsfunktioner är en fråga som du säger. Den andra är internet som social kommunikationskanal.
Jag tycker det ibland blir ett problem när man jämställer social internetkommunikation med andra typer av kommunikation. När man sitter på krogen så är man förvisso anonym i ett visst avseende men sitter man där och viftar med något olagligt i nåt hörn så vill jag gärna att vederbörande både legitimeras och sätts i finkan. Varför gör vi hela tiden dessa jämförelser? jag gör det själv också men det känns som det inte finns någon logik i det?
Jag tycker det borde kunna utvecklas teknik som gör det möjligt att behålla kommunikationsbiten (som jag tror du vet att jag uppskattar väldigt mycket) men ändå på något sätt kunna garantera att folk inte bär sig åt hur som helst i alla fall.
Säger du att det är omöjligt så respekterar jag din åsikt men jag tror ändå inte att det är tekniskt omöjligt om vi vill ha såna funktioner framtiden. Sedan hoppas jag att det finns folk i båda lägren hos företag som utvecklar datorer och program och dom som bestämmer. Så att vi inte bara sväljer allt som spottas ut - åt vilket håll det än må vara.
Jag vill också säga att jag inte pratar inte så mycket om bloggkommentarer egentligen utan mer övergripande. Jag känner mig egentligen inte personligen hatad/hotad utan det här är mer en allmän inställning jag har.
Nej vi kan inte ha skyddsräcken över alla naturfenomen men internet är inte ett naturfenomen enligt mig.
Mythos: Nej, internet är kanske inte ett naturfenomen men det kan och bör, hävdar jag, liknas vid "den verkliga världen" för att vi ska hitta ett perspektiv. Vissa gator är farligare än andra, vissa krogar är stökigare än andra. Detta vet vi och har accepterat, vi går inte dit där det är farligt. På internet finns det också farliga gator och stökiga krogar, och vi lär oss så småningom var dessa är belägna.
Att föregripa hot och övriga olagligheter är förstås lika svårt på internet som i den riktiga världen, att i efterhand hitta den kriminelle och ställa honom till svars är nog däremot något som säkert kan underlättas. Om det är vad man vill alltså.
Lagar gäller, även på internet, men anonymt hat uppfanns inte på nätet. Sånt fanns långt innan och var ett problem för framför allt offentliga personer, men nu kan vem som helst (rent teoretiskt alltså) utsättas för anonymt hat eftersom vi alla kan bli offentliga på nätet. vi lägger ut oss själva, skaffar en plats i eterströmmen, och väl där kan vi stöta på idioter. Ska vi försöka med alla medel att freda denna zon, nu när den blivit tillgänglig för oss alla? Ja, kanske. men till vilket pris?
Även jag är bestört och oroad över utvecklingen, tro inget annat, men samtidigt vill humanisten i mig lyfta fram det positiva, som för mig personligen vida överglänser det negativa. Internet är bra, det är faktiskt en revolution. Och jag tror faktiskt att det skulle få förödande konsekvenser om vi började jaga folk kors och tvärs i denna elektroniska värld.
Jag hyllar humanisten i dig men behåller mitt något skeptiska perspektiv ett tag till - tills jag är mer övertygad om något annat. Nu ska jag inte älta mer om saken, inte på din blogg iaf.
:-D
Mythos: Älta på du, det är en intressant diskussion.
Skicka en kommentar