The swedish way: Åh.. jag blir så heligt förbannad så jag tror jag sätter på mig en röd tröja idag. Där fick dom så dom teg!
Är det inte väldigt svenskt det här med att visa sitt stöd genom att gå till jobbet med en röd tröja på sig som skymtar fram där under kavajen? Fin gest liksom, men den lär knappast uppmärksammas i CNN, BBC eller Deutsche Welle. Om vi tycker att det är så otroligt upprörande det som händer där borta i Burma, varför går vi inte ut på gatorna och protesterar då? Man ur huse, en lång ringlande orm av upprörda och solidariska människor som visar sin avsky skulle garanterat uppmärksammas i internationell press och kanske t o m nå ända fram till den styrande juntan där borta.
Den bistra sanningen är att vi har slutat protestera i det här landet. Vi låter alla bara köra över oss där vi sitter i köket och muttrar var och en för oss själva (kanske iklädda röda tröjor), vare sig det är finansminister Borg, den Burmesiska juntan eller fifflande investeringsbolag som väckt vår irritation. Jag tänkte på det här härom kvällen när jag tittade på den förträffliga serien ”Upp till kamp” på SVT. Det var avsnittet som avhandlade 70-talet, med husockupationer, vilda strejker och viva la revolution i var och varannan buske. Man kan tycka att åsikterna var naiva och att gesterna var överdrivna, men man samlades och förenades runt saker som man tyckte betydde något och som faktiskt gjorde det också, sett ur ett demokratiskt perspektiv. Ett land med en stark folklig opinion, med innevånare som engagerar sig och tar sin demokratiska roll på allvar, har mycket större chans att hålla demokratin levande och vital. Och det, mina vänner, kan jag garantera att vi även i fortsättningen behöver i allra högsta grad.
Detta har tidigare varit vårt adelsmärke men så icke längre. Idag samlas vi runt kvällskurser i libanesisk matlagning, trädgårdsodling och salsadans, vilket säkert är jättekul och otroligt bra på alla sätt och vis för den enskilde individen men för demokratin i vårt land gör det varken till eller från. Och jag är inte ett dugg bättre än du, för jag har också slutat demonstrera. Jag skriver arga inlägg på den här lilla skitbloggen ibland men who gives a fuck liksom.
Så okej, jag bar inte ens en röd tröja förra veckan och till mitt försvar skulle jag kunna anföra det faktum att på den skogspromenad jag gick, enda gången jag var utanför huset på hela dagen, så mötte jag inte en enda levande själ. Ingen ville veta vilken färg jag hade på tröjan så att säga. Men den egentliga orsaken till att min tröja var grå är att jag tycker det är en jävligt lam och meningslös gest som inte hjälper det frihetstörstande folket i Burma ett jävla dugg, utan bara på ett ganska skitnödigt sätt talar om för min närmaste omgivning att jag fortfarande anser mig vara en god människa.
Här ser ni en som inte gillar diktaturer, liksom.
Och det är väl kanske fint att svenska folket vill reda ut dessa självklarheter för varandra allt medan juntan i Burma skjuter sönder motståndet, fint för oss men helt betydelselöst för dom.
Men då säger du att det är väl ändå bättre än att inte göra någonting alls, och jag svarar att det beror helt på vilka slutsatser du drar av Operation Röda Tröjan. Om du tänker ”Vi gjorde så gott vi kunde, vi tog på oss röda tröjor men det hjälpte inte den här gången” så är det fan bättre att inte göra någonting alls. För om man tror att det där är ett skarpt instrument med vilket vi kan få världens diktaturer att lyssna på oss så är risken att vi för evig framtid låter dom riktigt skarpa instrumenten vila tryggt i verktygslådan klart överhängande.
Om du däremot inser att det var en symbolhandling som betydde mest för dig själv och den bild av dig som du vill visa upp för omvärlden så kan jag låta det passera. Ett utslag av fåfänga med en världspolitisk touch, ungefär som när fröken Sverige-kandidaterna svarar ”Fred på jorden” på frågan ”Vad önskar du dig mest av allt?” Det är en väldigt fin men fruktlös tanke vars avsaknad av handling är själva problemet.
Och tänk om den där röda tröjan du tog på dig förra veckan var gjord av barnarbetare i Bangladesh? Vad blir då egentligen summan av dina demokratiska välgärningar? Bara som ett exempel liksom.
8 kommentarer:
Aoutch!
Det finns ju fler sätt som människor i sverige engagerar sig i. Skänker pengar till organsiationer som smugglar mat och ris åt munkarna tex. Manifesterar på gator och torg. (vi ordnar en demonstration på fredag i Örebro, tyvärr är jag inte hemma då) En del bär dessutom röda tröjor för att säga...något i alla fall.
Jag har en vän vars dotter varit engagerad i att stötta demokratirörelsen i Burma under mågna år, tidigare var det ingen som visste vad hon pratade om. Nu vet fler. Dottern tycker inte att det är fel att se de röda tröjorna på staden när hon kom hem från Thailand/Burma här om dagen. En symbol kan ibland samla människor och växa. Det måste inte handla om självbedrägeri. Ibland är det bara att säga..jag har lagt märke till vad som hönder, och jag tycker det är fördjävligt. Dessutom bärs de röda tröjorna i hela världen, inte bara i sverige. Och det blir troligtvis fler på fredag än vad det var förra fredagen.
Hmmm, jag tycker ändå att det var en bra idé. Vad ska man göra liksom? Storma deras ambassad? Jag tycker däremot det var mer upprörande att under SVT´s sändning 24-direkt med kända politiker och en stor publik var det endast Janne Josefsson som hade en röd tröja på sig. Jag tror att tillexempel det sättet som munkarna demonstrerade på, eller att alla svennar hade en röd tröja på sig, sätter djupare intryck på folk. Alla kände för munkarna men hade de använt sin kung-fu kunskap och spöat skiten ur alla soldater hade de inte fått lika goda sympatier. Tänk om de muslimska och kristna prästerna skulle göra likadant i irak. Då skulle folkstormerna mot Bush bli enorma, tror jag
Ullis: Det finns röda tröjor och så finns det röda tröjor, somliga av dom hyser nog mer engagerade människor än andra. Visst drar jag mycket över en kam här men själva poängen, och det avgrundsdjupa skillnaden som jag ser det, är skillnaden mellan att agera (demonstrera t ex) och bara fisa med. Det är fint att vi visar var vi står, men det hjälper inte frihetsrörelsen i Burma ett dugg, som jag ser det.
Jonte: Lite samma svar till dig som till Ullis, med en tvist kanske. Vad gjorde munkarna som väckte uppmärksamhet runt hela världen? Skrev dom blogg? Tog dom på sig ännu rödare kläder? Nej, dom demonstrerade! Dom riskerade sina liv för att visa världen vad som pågår, och hade dom inte gjort det så hade vi aldrig fått nys om det här. Vad gör svenskarna? Demonstrerar vi? Nej, vi tar på oss röda tröjor för att visa (visa vem?) att vi stödjer frihetskampen i Burma. Som sagt, en fin gest men helt verkningslös. Färre munkar dog inte i Burma för att några tusental svenskar bytte tröja, men för det svenska folket var det kanske en fin och sammansvetsande liten demonstration i det allra tystaste tysta.
Jo, helt rätt. Vi har blivit väldigt flata i det här landet för att bara se till mig själv som växte upp i demonstrationståg när jag var liten. Och ja, det är ju verkligen futtigt och skrattretande att protestera med en liten röd tröja. Vad jag hade hoppats på i all naivitet var en slags dominoeffekt där steget till exempelvis bojkott av varor inte skulle vara så långt om man ser att fler bryr sig. Egentligen tycker jag att vi alla här i väst är lika stora kålsupare förutom vissa eldsjälar. Det finns ingen moral eller något "fint" direkt. Let´s face it, det var säkert som du sa en fåfäng tanke men vafaan det kändes bra, haha
Broder, det var även min spontana tanke.
Och jag känner djup avund inför de engagerade Upp till kamparna. Det är som om vi inte kan dra en stencil längre! Vi behöver inte ens. Stencilernas tid är förbi.
Ia: Stenciler och dupliceringsvätska, som man blev hög på. Tänk om man kunde hitta en beggad stencilapparat, då skulle jag ställa den i garaget och börja sprida propaganda. Här har du en stencil, den är färsk, lukta på den först och läs den sen.
Nej, läs den först och lukta på den sen. Annars tar jag inte ansvar för följderna.
Ia: Först tar du drogerna, sen ansluter du dig till oss. Det måste vara så, funkar inte annars.
Skicka en kommentar