Imorse på vägen till jobbet kom jag ikapp två cyklister som inkräktade onödigt mycket på min körbana, så jag markerade genom att köra om dom och svänga in bilen ganska snävt framför dom. Man kan säga att jag medvetet inkräktade på deras comfort zone, och sånt får man enligt mitt tycke ta när man helt respektlöst vinglar runt i körbanan när trottoaren, där dom borde hålla sig, befinner sig strax bredvid. En enkel men effektiv markering, gott så.
Någon minut senare när jag parkerade bilen utanför kontoret och i godan ro plockade ut min väska från baksätet såg jag samma två cyklister komma jagande i en jävla fart, från varsitt håll. Mannen, för det var en man och en kvinna, började skrika haranger åt mig på finlandssvenska, och det var inga trevliga ord som kom ur hans mun ska jag säga. Jag var tydligen en jävla idiot, vilket jag inte tar rakt upp och ner utan fajt så jag kontrade med att dom väl fan fick skylla sig själva så som dom vinglade omkring mitt i vägen. Åk på trottoaren för i h-e, det är där ni hör hemma, sa jag. Då tände den lille finnen till ordentligt, ivrigt påhejad av kvinnan som väste något ohörbart men säkert inte alls trevligt. Mannen skrek då att han skulle döda min familj, helt out of the fucking blue liksom, varpå jag skrek åt honom att för i h-e kliva av cykeln och börja med mig. Det gjorde han inte, istället cirklade han omkring som en feg jävla fiskmås, hela tiden redo att sticka iväg om jag skulle anfalla. Jag upprepade min uppmaning, ”KLIV AV CYKELN FÖR I H-E SÅ GÖR VI UPP! DU HOTAR INTE MIN FAMILJ, DET SKA DU HA JÄVLIGT KLART FÖR DIG!” Men finnen drog iväg med sin feta kvinna i släptåg, den fege jäveln, och på håll blev han förstås ännu kaxigare. Det sista jag ropade innan jag klev innanför dörren var ”DRA ÅT HELVETE JÄVLA FINNJÄVEL!”, och det får jag väl erkänna att det knappast var mitt stoltaste ögonblick men va fan.. hota familjen så där. Sånt tar man inte.
Jag har alltid varit en snäll jävel som försökt resonera med idioter, i något slags hopplöst humanistiskt anslag har jag försökt vara den bättre människan. Men jag ger upp nu, världen är full av idioter och nästa gång smäller det.
PS.
Det skulle inte förvåna mig om finnen cyklade tillbaka med kniven och skar alla fyra däcken på min bil, men det får det fan vara värt.
5 kommentarer:
Det är ju i och för sig i regel inte tillåtet att cykla på trottoaren...
den enda gången jag faktiskt tappat besinningen i ett klassrum var när en elev sa att han skulle knäcka min dotter; det är min enda ömma punkt.
Ior: Tyst!
Hahaha, det där hade jag verkligen velat se. När man själv har lugnat ner sig är det dags för gamla svinhugg att gå igen..
Ior: Nä jag vet, i regel inte, men den trottoaren är gjord för cyklister. Den är bredare än normalt och övergår i en cykelbana enbart tiotalet metrar ifrån där jag körde om idioterna.
Vargakvinnan: Att i ett trafikgräl gå direkt på att döda familjen vittnar förstås om att snubben inte hade alla hästarna hemma, men det var lik förbannat min ömma punkt.
Ia: Säg åt honom!
David: Ja du hade säkert garvat ihjäl dig när jag gick igång på finnen, men va fan ska man säga.. svinhugg går igen. Och att du har lugnat ner dig vill jag se först innan jag tror på det.
Skicka en kommentar