Och så lite sport

Update 4/4: JAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Tänk dig att din nemesis från högstadiet, han som alltid skulle vara där och peta och reta och betedde sig som ett svin i största allmänhet, är på väg att åka på fett med stryk av en liten taekwando-kille som är hälften så stor. Så känns det att vara Brynäsare idag.

Hoppet finns där, men man vågar inte ens tänka tanken. Nej, de där jävla Färjestad kommer förstås att vinna ikväll och ta det till sju matcher för de överlever ju alltid på något mirakulöst sätt. Men skit samma, faktiskt, för vad som än händer har årets upplaga av Brynäs visat att man kan komma väldigt långt med talang och fart odlad i de egna leden istället för att fladdra med plånboken och dra ihop ett köpegäng. Man har också bevisat att ett hockeylag år 2012 inte behöver innehålla 2-3 vedhuggare i +100-kilosklassen för att försvara sig i egen zon, det går bra med duktiga hockeyspelare också.

Schizofrenin är total, fotbollen har börjat mitt i hockeyslutspelet. Igår mötte Gefle MFF på bortaplan och jag sa redan innan (ja vad var det jag sa?!) att det skulle bli en poäng. En MFF-spelare, har glömt hans namn, påstod efter matchen att han hellre skulle sluta med fotboll än spela som Gefle gör. Det är bra, då vet man att man fått motståndaren ur balans.

Gefle kommer att spela bättre längre fram under säsongen, det brukar man göra. Men oron finns alltid där, en säsong med Pelle Olssons mannar är alltid en resa mellan hopp och förtvivlan. I år verkar de flesta vara säkra på att de landar på säker mark, alltså är det läge för en varning: tro nu för fan inte att det är lugnt, för då går det åt h-e. Ja, som vi brukar säga här uppe, det kan ju alltid gå åt h-e.

Men ikväll, åh Gud om det fick gå vägen, om vi fick skicka de där jävla hillbillysarna tillbaka till urskogen de kommer ifrån så Loob sätter snorkråkan i luftstrupen, det skulle vara så oerhört jävla SKÖNT!