tisdag, september 23, 2008

Delirium tremens

Efter en fruktansvärt lång natt med en yrande sjuk dotter och en livlig son (det är fan mer fart på honom nattetid än dagtid) sitter jag vid frukostbordet och försöker konversera med min sambo över en kopp otroligt starkt kaffe (grön Zoega). Jag berättar att jag läst ut Kvinnor av Bukowski och börjat på JPod av Douglas Coupland. ”Hur verkar den?” frågar hon, och jag förklarar att har man läst Bukowski så är det en ganska stor omställning att ta sig till en annan författare, vilken det än är. ”Jaså, varför då?” frågar hon (som för övrigt är pigg som attan efter en natt full av härlig sömn, men vi måste göra så här ibland, dela på bördorna liksom). Där och då ska alltså min otroligt trötta hjärna börja varva igång på allvar, samma hjärna som har sovit max tre timmar under natten och aldrig längre än en timme i sträck. Under dessa förutsättningar tycker jag att följande liknelse, som jag faktiskt fick ur mig, är en bedrift väl värd att skriva hem om:

”Att läsa Bukowski är som att läsa plakaten på ett förbipasserande demonstrationståg: korthugget, rakt på sak och iögonfallande.”

Jag kanske borde sova max tre timmar varje natt, det verkar ju som att något lossnar i skallen på mig då.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Coupland är på dekis, men det märker du strax. Kul att höra sånt när man är mitt uppe i en bok av författaren ifråga, eller hur? :-)

Anonym sa...

Appropå recycling, alltså.

Matte sa...

Ior: Ja, skitkul. Men jag är inte sämre än att jag kan slänga ifrån mig en bok om jag märker att det inte håller. Livet är för kort för att läsa dåliga böcker, men jag ger Coupland några kapitel till.

Anonym sa...

Zoegas? Hur kan du?! Det smakar ju bajs.

Matte sa...

Kaptenen: Jaha, vad dricker du då om man får fråga?

David sa...

Right on target!

Vad tyckte du om kvinnor?

Anonym sa...

Rättvisemärkt och ekologiskt. Löfbergs lila.

Eller

Jehovalia från äkta kaffeböner.

Matte sa...

David: Jag tycker att Kvinnor som bok betraktad är rätt medioker, det är mer porr än jag trodde det skulle vara. Men grejen med Bukowski är ju att det inte går att separera personen från konsten, han är sin konst, precis som Tom Waits. Och det går inte att låt bli att fascineras av personen Bukowski.

Kaptenen: Löfbergs lila förknippar jag med Färjestad och en liten dvärg vid namn Håkan Loob som är den mest lättkränkta hockeyspelaren som någonsin funnits. Alltså, inga bra associationer till det märket för mig.

Anonym sa...

jag tyckte det var en strålande liknelse, ska komma ihåg det där.. ha en bra helg!

Matte sa...

Vargakvinnan: Tack! Hoppas du fick en skön helg, min var rolig och full.. och sen bakfull.