Fredagslåten

I mitten av 90-talet slog sig Bowie ihop med Brian Eno igen och släppte den rätt hyfsat skumma temaplattan "Outside" (med undertiteln "the Ritual Art-Murder of Baby Grace Blue: A non-linear Gothic Drama Hyper-Cycle", ja.. du fattar kanske att det här inte är en uppföljare till Let's Dance).

Eftersom detta blev min skilsmässoplatta har jag en allt annat än objektiv relation till den: jag grät, skrek, kastade saker och sov till den här musiken på högsta volym. Den här låten - I'm deranged - lyckades alltid sätta mina sinnen i ett skruvstäd med den ilska och sorg som den obevekligt hamrade fram ur mitt bröst. Jag tyckte den var vacker och brutal, idag vet jag fan inte. Men den har iaf sin plats i min historia.

Trevlig helg!