Det är måndag i en ny värld. Gårdagens kraftiga bakfylla har klingat av och en ny vardag börjar kliva fram ur dimmorna. Sönerna har åkt till plugget, S har åkt till jobbet och kvar hemma är jag och lilla I. Hemmapappan, här är jag.
Tidiga intryck lyder som följer:
Alla har rätt, man hinner knappt skita. Inte så länge hon är vaken iaf.
Lilla I kämpar hela tiden med något, antingen är det med att sätta sig upp, sno mina glasögon eller slita huvudet av nallen. Livet är ju en kamp, och det är förmodligen bra att hon redan har insett detta.
Radion står ju på allt som oftast, och där spelas musik. Någon, inte jag, har rattat in P3 och Nick Cave borde ringa patentverket, eller musikpolisen, för Winnerbäck har stulit hans musik (”Om du lämnade mig nu”).
Vi är förstås bara i början av något nytt, och rutinerna kommer att sätta sig så småningom. Just nu känner jag mig en aning förvirrad, men det är en skön förvirring. Att inte riktigt veta vad man ska göra när lilla I sover, det öppnar ju upp möjligheter som jag inte har övervägt på mycket länge. Att inte veta vad man ska göra.. vilken grej!
Stay cool out there in corporate Sweden, jag håller ställningarna här hemma.
4 kommentarer:
Att inte veta vad man ska göra när den lilla sover? Alldeles för många passar på att tvätta eller städa så att det inte behöver göras senare på dagen.
Ibland kanske det till och med rings till en kompis eller passar på att vila lite själv.
Det är lite humor faktiskt... Jag kan inte komma på att jag hade svårt att hitta på saker att göra när A sov. =P
Ullis: Okej, ett förtydligande. Jag menar inte att det inte FINNS nåt att göra, för det finns massor att göra. Men det är nytt, förstår du? Jag är lite vilsen och det är en skön känsla.
Jag förstår det
måste bara få retas lite...
När de sover, är det inte då man brukar passa på att själv sova?
Skicka en kommentar