Igår tog jag till slut mod till mig och beställde tid för synundersökning. Jag är i praktiken blind som en fladdermus, har brytningsfel och behöver mina glasögon för att ta mig fram här i livet. Okej, jag ser hyfsat bra utan, kan t o m läsa, men efter ett tag blir ögonen överansträngda och huvudet reagerar med smärta.
Jag har för länge sedan förlikat mig med det faktum att jag är en glasögonorm, hellre det än att stå och pillra in små linser i ögonen varje dag. Det verkar läskigt. Jag är heller inte fullt lika fåfäng som sambon som vägrar skaffa brillor trots att hon är minst lika blind som jag. Jag accepterar min skavank, och kommer inte att få panik om det visar sig att synen har försämrats ytterligare. Så vad är problemet? Jo, jag ska ju byta bågar också. Har du varit hos en optiker någon gång? Har du sett hur många varianter av glasögonbågar det finns? Nu börjar jag svettas, det är det här massiva urvalet som stressar mig. Urvalet, plus det faktum att glasögonbågar är ett sånt jäkla statement, nästan som en tatuering. Jag menar skiten kostar ändå några tusen och man förväntas bära dem några år, och de säger ju så mycket om vem du är (försöker föreställa). Eller hur? Låt mig ge några exempel.
Glasögonen säger: Jag är en man som går mina egna vägar, jag har en orubblig tro på min inneboende kraft.
Glasögonen säger: Jag är diktator, har du problem med mina glasögon så dödar jag dig.
Glasögonen säger: Jag är vindögd. 
Glasögonen säger: Kolla, framifrån kamrer, bakifrån anarkist. Mig vet ni aldrig var ni har.Det kanske blir ögonkirurgi ändå, ett litet snipp och ett litet snapp och sen kan ni ju försöka undkomma mina falkögon.
7 kommentarer:
Ja, varför inte ögonkirurgi?
I vissa affärer kan man få en båge mer eller mindre på köpet. Man ska kunna variera sig. Det känns som en oerhörd lyx för den som är van att bära samma dag ut och dag in.
Jag drar mig också för bytet.
Pillar in en engångslins då och då. Som variation.
Förresten ser finansministerns glasögon nästan ut som Mikael Wiehes.
Ia: Att behöva välja inte en utan två bågar känns som ett ännu värre öde. Ögonkirurgi, where do I sign?
Det är värt det, lätt.
Nu kan jag somna i soffan utan att behöva gå upp och ta ut linserna. Jag kan simma under vatten och titta. Jag slipper bli torr och kli-ig i ögonen efter en arbetsdag framför datorn. Och så vidare.
Maja: Nu blev det brillor ändå, jag fegade ur.
Det finns risker med ögonkirurgi. En tös som jag känner tappade fokuseringen på ett öga.
Kaptenen: Jo, jag måste erkänna att det tar emot när jag tänker på skalpeller i ögonen. Okej om jag vore blind, då hade jag inget att förlora, men jag kör nog med brillor ett tag till.
Skicka en kommentar