Det fanns en tid då Simple Minds var väldigt bra.
Plattan Sparkle in the rain kom 1984, jag var femton år och blåstes av banan av deras täta, stora och mäktiga sound. Om Van Halen spelade Big Rock så spelade Simple Minds Big Pop, och den låt som träffade bröstkorgen med allra störst kraft var den här.
När jag lyssnar på den idag känns det som att träffa en kär gammal vän, en sån man hade mycket roligt tillsammans med för längesen men som är lite halvfet och luggsliten idag, precis som man själv är, men som ändå har kvar glöden i hjärtat. Hallå kompis, det var längesen.
Trevlig helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar