fredag, april 20, 2007

Gun control

När jag satt på hotellrummet i Malta härom kvällen och fick höra om massakern i Virginia på teven kom jag att tänka på historien som en kompis berättade för ett par veckor sedan. Historien om den griniga gamla gubben i skogarna utanför Östervåla där kompisen bor. Gubben hade fått nya grannar, en stockholmsfamilj med småbarn och katt hade flyttat in i gården bredvid. Katten, upprymd över sina nya och stora jaktmarker kan man tro, började sitt nya liv med att utforska närområdet. Kort sagt, katten sprang ganska ofta över gubbens ägor och gubben gillade inte katter. Så gubben sa till familjen. En gång sa han till. Men katten fortsatte att springa över gubbens tomt och familjen tänkte väl att gubben kanske hade lugnat ner sig. Men det hade han inte, och katten försvann efter ett tag. Familjen tänkte inte så mycket över det, katten kunde vara borta flera dagar ibland innan den plötsligt satt på farstukvisten igen. Men den här gången kom aldrig katten tillbaka, istället var det gubben som kom. Han kom och ringde på familjens dörr en dag och sa ”Jo den där katten.. jag sköt den jag”.

Finns det en koppling mellan enkel tillgång till vapen och ond, bråd död? Ja, det gör det. Bara en idiot skulle svara nej på den frågan. Jag är inte speciellt förtjust i katter själv, inte i rika brats heller, men varken katten eller offren vid Virginia Tech förtjänade att dö. Så mycket kan vi nog vara överens om. Galningar är farliga, galningar med pistol är livsfarliga. Jag tycker du ska tänka en stund på det president Bush. Jag tycker också du ska tänka på att merparten av alla vapen som finns i amerikanska hem inte alls används till det deras heliga lag från 1700-talet föreskriver, nämligen självförsvar, utan istället och mycket oftare används mot egna familjemedlemmar i plötsliga utfall av vredesmod och vansinne. Det kallas domestic violence over there, dom verkar vara experter på sånt.

Man kan leka med ett tankeexperiment, åtminstone om man är en krutdurk som jag. Tänk dig att du alltid hade haft en pistol med dig. Vart du än går och t o m i byrålådan bredvid sängen varje natt du sover, en laddad pistol. Under hela ditt liv, har det någon gång funnits incidenter, anfall av ilska och hat, rädsla eller skräck, då det inte kunnat uteslutas att du, givet att pistolen fanns i din ficka, skulle kunna använda den? Jag kanske är en osedvanligt hetlevrad jävel till man, men hur mycket jag än vill svara nej på den frågan så kan jag inte det. Ja tyvärr herr domare, det har funnits stunder då jag inte vet vad som hade hänt om en laddad pistol legat i min ficka. Jag tror inte att jag har det i mig att skjuta 33 oskyldiga människor iofs, men den där jäveln som hotade mig med kniv en gång för längesen, bara som ett exempel, han hade kanske fått smaka bly. För jag var rädd, pissa i byxorna-rädd rentav, och en rädd människa kan göra konstiga saker. Bara som ett exempel, om du förstår. Och enligt amerikansk lag antar jag att domen hade varit friande. Jag var ju hotad till livet, så jag försvarade mig. Jag sköt den jäveln, home free. Men tänk dig att sitta här, som en 37-årig fri man med tre barn, och ha dödat en människa. Hur skulle det kännas?

Ingen har sagt att det här är enkla saker, men det finns iaf en enkel sanning i historien. Den sanning som stöttar sig mot statistik och som säger att kopplingen mellan enkel tillgång till vapen och ond bråd död är solklar. Landet USA har med all önskvärd tydlighet visat oss detta genom historien, och nu har dom gjort det igen.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket bra skrivet!
Jag måste läsa mer om det här för att förstå hur det ser ut inne i (vissa) amerikaners huvuden.

Anonym sa...

Ior: Tack mannen! Det är inte lätt att förstå just den här delen av the american way of life, alla jävla vapen liksom.. vad ska dom med sånt till?

Anonym sa...

Hade liknande tankar här
http://blogg.passagen.se/den_doende_badankan/20070419#d%C3%A5lig_dag_n%C3%A5gra_l%C3%A4tta_fakta
faktiskt.