Jag och en kompis, jag vet inte vem, sitter i baksätet på en bil som jagas av en skenande långtradare. Vi är skitskraja. Det är vinter och vi färdas på en smal väg kantad av höga snödrivor och tät skog. Långtradaren prejar oss av vägen och bilen hamnar på taket, jag hänger upp och ner i bilbältet och paniken skenar. Vi lyckas ta oss ur bilen. Föraren, också okänd, sitter fastklämd och vi hinner inte få ut honom innan långtradaren mosar bilen till skrot. Vi börjar springa genom skogen och kommer snart fram till ett öppet fält. På andra sidan fältet, ungefär hundra meter bort, ser vi en trälucka i en snödriva. Vi springer dit och försöker få upp luckan. Min okände kompis kämpar med låset och jag hör långtradaren närma sig bakom oss. Jag knuffar undan kompisen och börjar sparka på luckan. Till slut får jag upp den men rummet där innanför är fyllt till bredden av staplad ved, vi kan inte gömma oss där. Bakom oss närmar sig långtradaren, ljudet ökar konstant i styrka. Vi står som paralyserade och tittar på veden när plötsligt en tant kommer bakifrån och springer mellan oss. Hon är klädd i beige kappa och röd pillerburksmössa och håller ett stort samurajsvärd framför sig, som om hon springer ut i strid. Tanten springer rakt in i snödrivan och försvinner. Sen kommer en till likadan tant, hon bara dyker upp ur tomma intet på den öppna planen. Även hon springer in i snödrivan och försvinner. Jag plockar upp ett samurajsvärd som ligger på marken och springer bort mot skogsbrynet, passerar ett dike där barn utklädda till soldater från andra världskriget ligger och skjuter på varandra och kommer så småningom upp på vägen igen. Jag springer så fort jag orkar, hela tiden med det enorma svärdet framför mig. Vägen smalnar av och skogen runt omkring mig tätnar. Det börjar nu bli sommar och i skymningsljuset ser jag en ljuskälla längre fram på vägen. När jag kommer närmare ser jag att det är en liten flicka som står mitt på vägen med ett ljussvärd i handen. Hon ler på ett elakt sätt. Jag springer rakt mot flickan varvid hon lyfter upp svärdet, redo att försvara sig mot min attack. Sen vaknar jag.
Jag skulle verkligen vilja ha en tolkning på den här drömmen. Barnen kan jag förstå, men tanterna med svärden?
2 kommentarer:
Tanterna med svärden är givetvis den där banmorskan som visade hemska filmer om för tidigt födda barn för er i föräldragruppen! Svärden är hotet om att något ska hända, men de försvinner i intet för att inget faktistk händer.
Den enda tänkbara tolkningen!
Lotta: Låter rimligt.
Skicka en kommentar