torsdag, maj 24, 2007

Detta eviga frustande

Min mailbox på jobbet säger att jag har ett oläst mail men det är stört omöjligt att hitta det. Frustration.

Jag hostade som en galning igår kväll när jag skulle försöka somna. När jag satte mig upp slutade jag hosta. När jag la mig ner började skiten igen. Jag somnade till slut i en halvsittande ställning och har ont i ryggen idag. Frustration.

Mitt skägg har blivit för långt, jag sitter bara och növlar med det. Vet ni vad növlar är? Det är när man pillar på det hela tiden, drar i det, tvinnar stråna. Det finns speciella områden på mitt skägg som jag növlar med mer än andra. Jag vill inte raka bort det för då ser jag barnslig ut. Jag vill inte ha kvar det för növlandet gör mig tokig. Frustration.

Min chefs chef har skickat ett nyhetsbrev till hela företaget i vilket det står att allt det som ingår i min jobbeskrivning är sånt som vi inte ska hålla på med. Så jag undrar så smått vad jag borde göra istället. Frustration.

Det finns en viss risk att det här inlägget får fler kommentarer än mitt förra inlägg, fastän det inlägget är mycket viktigare för dig att läsa och dessutom uppmanar dig att kommentera. Frustration.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Din frustration får härmed vatten på sin kvarn (frustrationen har en kvarn, visste du det?). Jag vill också passa på att be om ursäkt för att jag är en sån usel bloggläsare just nu (jag ser tyvärr inga tecken på bättring). Min blip-blip-fragmentering håller i sig och har, om något, blivit värre (trots att jag faktiskt har lyckats läsa 22 sidor i Buddenbrooks i dag - mest beroende på att jag klarade av att hålla mig vaken, jag åt frenetiskt medan jag läste). Ska försöka läsa texten nedan vid tillfälle, för att jag vill, inte för att jag känner att jag måste. Och ja, skägg är jävligt frustrerande. Mitt är inte vackert och det kliar och är varmt, men rakar jag av det så krymper för fan mitt ansikte. Hur kul är det? Jag növlar dock inte. Har aldrig gjort. Jag mer liksom stryker.

Anonym sa...

Badankan: Det är okej, du behöver absolut inte be om ursäkt för nånting. Det är ju liksom ingen lag på att läsa bloggar. Blip-blippandet är jobbigt, försök ta dig ur det käre vän. Och skägg ja, det är svårt att förklara hur missnöjd man är efter en renrakning för den som inte förstår. Jag får aldrig mitt skägg som jag vill ha det, ändå slutar jag aldrig försöka.

Anonym sa...

Jag gav upp Buddenbrooks.