onsdag, februari 21, 2007

Powter-filtret är aktiverat, Sir

(Allt det här är påhittat, fiktion, fattar ni? Inget av det här har hänt, inte såvitt jag vet iaf)

Snygg-Erik har blivit kallad till möte med stora skivbolaget. Han anländer till deras kontor iklädd solglasögon och jeansjacka fastän det är december och svinkallt i den stora staden, han tänker att dom nog vill ha honom så. Som på teve. Efter att ha anmält sin ankomst i receptionen blir han visad till ett rum av en blondin i kort svart kjol, höga klackar och beige glansig knytblus. Han går bakom henne och stirrar på hennes stjärt ett tag, lite besviken över att hon inte verkade känna igen honom från teve när dom skakade hand. Blondinen pekar på en svart skinnfåtölj som ser äckligt dyr ut och säger åt honom att sätta sig och vänta. Snygg-Erik slår sig ner och börjar bläddra i en tidning. Han är nervös. Tidningen har en nästan naken tjej på omslaget. Efter ungefär tio minuter kommer tre kostymklädda män in i rummet. Två av dom skakar hand med Snygg-Erik medan den tredje, han som ser dyrast ut, bara nickar åt hans håll innan han sätter sig bakom ett stort skrivbord i massiv ek. Den yngre av dom två handskakarna tar till orda.

”Erik, vi ska göra det här snabbt och lätt för dig. Vi såg dig på Idol, vi fastnade för din utstrålning och vi tror.. vi tror att du är.. du är.. en stjärna.”
Snygg-Erik flinar upp sig och tar ansats för att säga något i stil med ”tack”, men ur hans mun kommer bara ett nervöst kraxande.
”kra.. kruää.. krox..” säger Snygg-Erik.
”Vi förstår att det här är nervöst för dig Erik” säger den äldre av handskakarna, ”men luta dig bara tillbaka så ska jag berätta för dig hur vi har tänkt.”
”kråå..” säger Snygg-Erik.
”Jo förstår du, vi har en plan. Vi ser som sagt en stjärna i dig men inte vilken stjärna som helst. Nej Erik, du är ju något så fint och, törs jag säga, unikt, som en helylle pianokille som kan sjunga. Och kan du komma på någon annan sådan kille Erik? Någon du direkt kommer att tänka på kanske? Någon som fick en jättehit för inte så länge sen? Som.. spelar piano?”
”kruöö?” säger Snygg-Erik.
”YEAH!” skriker plötsligt den yngre kostymen, ”DANIEL POWTER, MAN!”
Sen börjar han att gnola på sagde artists dunderhit ”Bad day” samtidigt som han klappar takten med högerhanden mot sitt lår.
”Daniel Powter Erik, vad tycker du om honom?”
Snygg-Erik harklar sig jättelänge, för han tänker att nu jäklar är det bäst att få ur sitt något som kan tydas som ett riktigt ord. Men det hjälper inte.
”ptröö..” säger Snygg-Erik.
”Jadu Erik” säger plötsligt mannen bakom skrivbordet av massiv ek, ”vi har bokat tid i studion, dom rätta knapparna har tryckts ner, Powter-filtret är aktiverat. Bara för dig att dyka upp och göra din grej. Vad säger du? Do we have a deal?”
Mannen sträcker fram en solbränd hand över skrivbordet och väntar på Snygg-Eriks replik, som inte låter vänta på sig. Full av eufori och skuttande glädje börjar Snygg-Eriks kropp att leva ett eget liv, han välter omkull en vas med vita rosor från bordet framför fåtöljen och kraxar i vild förtjusning ”pftrååöö… fffplåååsch.. pflascht!”
”Jag tolkar det som ett ja” säger skrivbordsmannen lite osäkert, greppar tag i Snygg-Eriks hand, för skaka hand måste man såna här gånger, och viftar sen åt sina två kumpaner att sätta igång med pappersarbetet. Kumpanerna hastar iväg till sina kontorsrum för att upprätta kontrakt. Snygg-Erik blir skjutsad i taxi till studion i andra änden av stan där en ljudtekniker med fyra fingrar på vänster hand väntar på honom, och fem veckor senare har ni säkert hört resultatet på radion. Det råder inga tvivel om att Powter-filtret var aktiverat, inga tvivel alls.

3 kommentarer:

Helena sa...

hahaha... shit! Antingen har jag helt hamnat i min egen värld beyond. Eller så är grym på mellanradläsning. Låt mig säga såhär. Den bombdroppande snygg-Erik är inne i den fas man hamnar i precis innan T-korsningen. Där man skapar de största draman för att inte se annat. Jag tror snygg-Erik har nått sin T-korsning inom en månad vilken väg han väljer... ja det kan han bara själv veta. Filter suger kort och gott!

Anonym sa...

Helena: Filter suger, det tänkte jag också när jag hörde hans låt på radion tidigare idag. Sen.. ehh... hänger jag inte riktigt med i dina t-korsningar måste jag erkänna. Din värld beyond verkar vara ett fascinerande ställe.

Helena sa...

Det är det, tro mig :)