Säg mig, o allsmäktige allvetande skräphög, när jag blir gammal och trött, för trött för att orka, vem kommer att ta hand om mig då? Är det han där borta? Han med bar överkropp, en stor örn tatuerad på ryggen och en mördarhund i slakt koppel? Säg mig det.
Igår såg jag massor av ungdomar. Dom brukar samlas där i Boulognerskogen (jovisst, det finns en sån i Gävle, vive la france) och det gjorde vi också när jag var ungdom. Vi brukade kasta frisbee, spela brännboll eller bara glo på folk (tjejer). Idag är det ingen som kastar frisbee längre men annars är det väl ungefär same shit.
Jag måste verkligen ha blivit gammal vid det här laget för när jag ser ungdomar idag så tänker jag på hur det ska gå i framtiden. Och jag blev mycket mycket orolig när jag såg just dessa ungdomar i parken igår. För det jag såg var en flock killar, samtliga med bar överkropp, exakt likadana solbrillor, exakt likadana frisyrer och exakt likadana trekvartsshorts, och dom utstötte gutturala läten hela tiden. Bredvid killarna satt tjejerna och dom hade exakt likadana.. ja.. likadana allt. Det enda som skilde var att en kunde vara blond och en annan brunett, och möjligen var hon längst till vänster lite rundare om magen också men om jag såg det så tittade jag förmodligen för länge för allas trevnad. Tjejerna talade också ett språk som jag knappt förstod.
”Är det dom här som ska ta hand om mig när jag blir gammal?” tänkte jag och blev iskall i sommarvärmen. Hur fan ska det gå till?
Det är faktiskt inte roligt att tänka på sånt här. Att se bilder av sig själv liggandes i sin egen träck på långvården, och på varsin sida sängen står två spänniga killar med solbrillor uppkörda i Tintin-frillan och jämför triceps. Dessa spånplattor ska torka mitt bajs, är det tänkt. Och halvvägs genom förnedringen kommer en tjej in i rummet och utbrister något i stil med ”Men LOL.. fatta.. femte gången idag.. typ skitgubbe vadå liksom”.
Jag har alltså uppnått en ålder, fysisk eller mental spelar ingen roll, där jag inte längre kan ignorera konstiga ungdomar och kalla dom miffon innan jag hoppar in i tjänstebilen och susar iväg mot Arlanda för att ta ett plan till någon trevlig storstad i Europa där det finns mysiga caféer och pråliga kyrkor. Jag har nämligen börjat tänka på ungdomar som förvaltarna av min egen ålderdom, vilket har fått mina knän att börja darra i stretchjeansen. Fatta.
Så för att stilla min oro måste jag genast söka upp trevliga, smarta och ansvarstagande ungdomar. Nu på stört. Var finns dom? Vem ringer jag? Och vad säger jag om jag får tag på en? ”Kan du tänka dig att torka mitt bajs när jag blir gammal?” Det är inte helt säkert att den som svarar ja på den frågan kommer att stilla min oro. Jag måste nog förbereda mig mentalt på det. Men allvarligt alltså, hur ska det gå?
Man kan ju dessutom undra hur många 37-åriga gubbar som gick förbi Boulognerskogen och tänkte exakt samma sak när jag var ungdom.
8 kommentarer:
De två sista raderna sammanfattar inlägget. Kort sagt: du har blivit gubbe! :-)
Men för h-e, Matte! När du ligger på hemmet så är det inte de där utan möjligen lilla I och hennes polare som torkar dig i röven. Säg efter mig:
"Jag har nästan 30 år kvar till pension och förmodligen ca 50 år kvar till långvården.
Jag är att betrakta som en pojkspoling. Fortfarande!!"
De du kallar ynglingar har just gått i pension när du ligger på hemmet.
Hehe, även dagens ungdom kommer växa upp vettu. Tro det eller inte..
Ior: Jodå, jag vet. Det är liksom det texten handlar om, egentligen.
Lotta: Ja ja JA, visst. Men det här jäkla ingenmanslandet där man varken är gammal eller ung är lite svårt att komma till tals med ibland. Och när jag ser ungdomar, ja, då blir jag påmind om det. Det var väl inte just dessa ungdomar jag tänkte skulle torka mitt bajs, mer ungdomen som koncept, liksom. Men jag vet, det är tretti år kvar till pension.
David: Och somliga av dom kommer att ångra den där blaffiga örnen på ryggen.
Well, min brorsa ångrar i alla fall den halvfärdiga draken han har över hela ena armen..
David: Kan tänka mig det.
Herregud, jag såg idag att Andreas Johnson var hela 37 år gammal, han också. Oklart om han ska fylla 38 i år eller nästa. Det kändes så konstigt. Av två skäl: 1/ Alla är ju yngre än vi. 2/ Han ser ut att vara yngre. Och så var det en riktig gamling! Välkommen till klubben. 37+
Ia: Så länge Tommy Sjödin (42 bast) spelar hockey och Noel Gallagher (39) håller igång Oasis har jag anledning att känna mig yngre än jag egentligen är. Tack, jag fyller 38 i oktober.
Skicka en kommentar