Jag måste ta upp det här nu. Jag bara måste.. det har gått för långt. Så till alla kattvänner där ute, excuse me for trying to live my life för här kommer en drapa som heter duga.
MED VILKEN RÄTT, FRÅGAR JAG ER, FÅR KATTÄGARE, JUST KATTÄGARE MEN INGEN ÄGARE TILL NÅGOT SOM HELST HUSDJUR UTOM KATTER, SLÄPPA UT SINA ÄLSKLINGAR I DET FRIA SÅ ATT KRÄKEN KAN GÖRA LIVET SURT FÖR MIG? VA?!
Min granne har katt, ett svart litet kräk som verkar tycka att allt på vår sida staketet tillhör honom. Utan att generas sover han på våra utemöbler, vilket får till följd att dynorna är fulla av äckliga katthår. JAG ÄR ALLERGISK! Jag kan inte lämna altandörren öppen för då har jag skrället inne i huset. Varje gång jag har lämnat bilen ute på MIN EGEN uppfart över natten är den full av tassavtryck från en liten.. åhh så INTE gullig katt. En gång lyckades jag få fatt på kräket, då kastade jag minst en liter vatten på honom men inte fan har det avskräckt honom inte.
Jag tog upp den här diskussionen med en kollega som också har ”utekatt” (jag tror jag ska skaffa mig en ”ute-Dobermann” jag) och hon sa att jag måste köpa en grej som tydligen funkar bra för att hålla katter borta. JAG måste köpa? Nej nej, JAG ska inte behöva lägga ut pengar för att slippa era jävla katter. Den som äger katt och prompt måste låta den ströva fritt får minsann köpa upp hela lagret av denna kattbortskrämmarattrapp och dela ut i grannskapet. Det är det MINSTA man kan begära av kattägarna.
Jag förstår verkligen inte det här, vad är det med just katter som gör att dom får ströva fritt? Är det för att dom inte kan döda små barn? Är det där gränsen går? Det må så vara att katter inte kan döda människor men här kommer en liten sammanställning över vad katter KAN göra.
Repa billack (grattis hönshjärna, det kostar flera tusen att fixa)
Pissa i motorutrymmet (lukten sitter kvar läääänge)
Gräva i rabatter (jag har en spade för sånt, and i'm not afraid to use it)
Orsaka allergiska symptom (man kan dö!)
Göra inbrott (och skrämma skiten ur hederliga människor)
Skita i sandlådor (trevligt när barnen äter kattskit.. not!)
Hålla dig vaken om nätterna (jävla kåtylande)
Lägga döda småfåglar på verandan (dessa kommer att postas till kattägaren ifråga)
Jag är ledsen kattägare, men jag har noll komma noll förståelse för era husdjurs rätt att ströva fritt i staden. Okej om ni bor ute på landet, det kan jag haja, men alla ni som bor i lägenheter, radhus eller villor i tätbebyggda områden och gladeligen släpper ut era små älsklingar får fan bara skärpa er. Annars kan det bli så att er lilla gulliga utekatt får stifta bekantskap med ett mycket större och mycket farligare djur. Allt jag behöver göra är att snacka med den andre grannen, tok-Elvis, och fråga om jag får låna hans JÄVLIGT BÅNGSTYRIGA schäfer ett tag. I’m sure we can make a deal.
PS. Ja, jag SKA snacka med grannarna innan jag låter schäfern mumsa på deras älskling.
16 kommentarer:
Käre Maths!
Vill du också utrota:
1. Rådjur? (ja jag vet att de inte är tamdjur men de
"odlas" ju fram av dem som sedan gillar att skjuta djur (jägare). Dessa djur är fina på håll men egentligen rena fästingcampingarna.
(Ovanstående gäller också: älg, varg, björn, mård, bäver .....)
2. Råttor/Marsvin och andra smådjur som man av misstag tar för tofflor?
Kan käka flera kilometer plastöverdragen elkabel på en natt i ditt hus.
3. Hundar som skiter på trottoarer?
utanför t.ex ditt hus.
Vad jag vill säga är att ditt korståg kan spridas med lämpliga argument till allting och då blir slutsatsen att du sitter där i ditt muromgärdade kärnvapenbestyckade hus tills en mygga landar på din näsa och krossar drömmen.
Vi lever tillsammans och kattjävlarna släpade väl redan de gamla vikingarna med i vår båt
Nej det är inte roligt alls behöva sanera utemöblerna varje gång man vill sätta sig, jag är också jätteallergisk mot katter.
Min mormor hade god hand med råttgift, en och annan katt fick sätta livet till. Hm..har ibland funderat på att gå i hennes fotspår där...undrar om det är olagligt?
Hade gärna haft några älgar och bävrar vältrandes på tomten och i mina utemöbler, dom är jag iaf inte allergisk mot. Dessutom är älgkött gott och bävrar kan man göra fina toffor av eller? :-D men vad gör man med äckliga katter som man inte ens kan ta i?
Min vän i viken: För det första hänvisar jag till missmythos här. Jag är inte allergisk mot de djur du räknar upp, en älg kan inte få mina luftrör att svälla igen så till den milda grad att jag måste uppsöka akuten (jag tror heller aldrig att jag kommer att få uppleva den dagen då en älg sover på mina utemöbler).
För det andra så är dessa djur inte heller införskaffade av plågsamt naiva människor som tror att katter BARA är gulliga och är så FRIA djur att varje försök till att snäva av deras handlingsutrymme kommer att åsamka katten permanenta skador. Det är ingen som har köpt älgarna, rådjuren eller råttorna som eventuellt irrar sig in på min tomt. Dessa djur tillhör det naturliga beståndet och äger därför sitt existensberättigande medan katter är och förblir ohyra.
För det tredje så är det inte katter jag vill utrota. Katten vet inte själv vad den ställer till med, den följer ju bara någon slags instinkt (som för övrigt passar väldigt illa i ett villaområde år 2007). Nej, det är kattägarna jag vill utrota.
PS. Jodå, den hundägare som låter sin hund skita på min trottoar utan att ta reda på det kommer också att få en galen schäfer efter sig.
Missmythos: Jag hörde en historia en gång om en gubbe som helt enkelt sköt grannens katt. Men vi får väl hoppas att det inte ska behöva gå så långt.
Ja, jag kan hålla med dig litet grand, utrota vissa naiva kattägare. En del borde inte få köpa katt. Utrota samtidigt de jägare som låter beståndet av rådjur stiga i sådan takt att min hund ständigt får fästingar som han släpar upp i soffan. De kunde väl ägna sig litet mer åt "jaktvård" som de ju älskar (dvs. att döda djur). Eller kan det vara så att det är skojigare/mer lönsamt att döda älg?
Utrota de där j-vla spanska sniglarna som förökar sig som bakterier och de imbecilla trädgårdsamatörer som tog dem till Sverige från början. Sniglarna ligger överallt i trädgården och har orgier på allt som är grönt. Lika bra att asfaltera hela den brungrå återstoden och samtidigt minera området så inte ungdomarna som genar över tomten får en chans. Ungdomar förresten, vem äger dem? Skräpar ned och rispar min bil (för att inte tala om när de urinerar på MIN väg på väg hem från krogen). Bör avlivas! (eller kanske ägarna = föräldrarna). Men jag är ju också förälder?! Nu tar jag mitt ansvar och käkar råttgift!
Vad det gäller att försöka "tämja" en katt - be my guest and try
Förresten, allergi är inte det bara simulanter och andra tanter som får det?
Eftersom jag är passionerad kattägare kan jag bara säga: skjut inte katten men du kan ju fila på hur du ska terrorisera ägaren :-)
Har själv alltid haft innekatter. Förstår inte de som släpper ut sina katter i bostadsområden eftersom det faktiskt är ganska många som gillar att plåga katter (då menar jag inte i första hand arga grannar utan tonårssociopater)
Min vän i viken: Om man köper en hund, som du har gjort, och blir överraskad av fästingar som överförs från, återigen, det naturliga beståndet av vilda djur, är det att betrakta som smått naivt skulle jag vilja säga. Låt rådjuren leeeeva. Vad gäller sniglar så är det samma sak där, ett naturligt bestånd, ingen köper sniglar. Det må så vara att någon har importerat dessa djur någon gång och borde stå till svars för detta, men det här handlar fortfarande bara om katter och kattägare. Och ungdomar ja, intressant att du tog upp det. Om en ungdom skulle bete sig som min grannes katt så skulle han (för det är väl oftast en han) snabbt låsas in på anstalt. Men vad gör vi med katten som pissar ner, gör inbrott och stör nattfriden? Vi ger kräket Sheba! Alltså behandlar vi katter mer humant än människor. I rest my case.
Ullis: Jag har inget otalt med innekatter och dess ägare. Katter är fina djur men dom måste hållas borta från mig.
Katter är ett otyg, fram med bössan säger jag! Eller så kan du ju beväpna dina söner med såna där riktiga slangbellor som man skjuter dankar med, det borde lära katterna en läxa.
Om katterna vill ha krig är det krig de ska få liksom..
David: Man kan reta sig på katter men, som sagt, egentligen är det kattägarna som är bovarna här.
Helt bortsett från lösa katter och annat otyg i obygden önskar jag dig en riktigt jävla underbar midsommar!
Jag tycker faan att hundar/hundägare är snäppet värre. Hur kul är det att nästan varenda gång man är ute och springer blir mer eller mindre jagad av någon liten bjäbbig sak, eller en stor doberman. När man blir förbannad säger ägaren bara: "han är snäll, han är inge farlig". Eller när de kommer och försöker slicka ens barn i ansiktet och ägaren flinar lite gulligt. Men du, jag kanske inte vill att din bajsätande hund ska komma och slicka min son i ansiktet. För det första har vi inte bett om det, för det andra så vad skulle ni hundägare säga om min son kom o slicka er i ansiktet, eller klättrar upp och rycker er i örat, inte så gulligt va. Nä fyfaan för hundägare.
Jag har också funderat på det här. Och hur det kommer sig att kattägare har så lösa boliner medans vi hundägare har fler förhållningsregler. Och då menar jag inte att hundägare borde få göra lite mer som dom vill, för då skulle många garanterat bli exakt som kattägarna. Sen har jag full förståelse för att man som joggare inte vill bli jagad av en hund, men det är väl detsamma som när det gäller katter att det är ägaren och inte djuret som är problemet? Sen att våra bajsande hundar slickar era barn i ansiktet kan man väl inte skylla hundägaren för? För vi kommer väl inte springades med våra jyckar och trycker upp dom i barnens ansikten?
Hur som helst, underbart skrivet, som alltid. Du skriver bättre än bäst. Glad midsommar.
"Sen att våra bajsande hundar slickar era barn i ansiktet kan man väl inte skylla hundägaren för? För vi kommer väl inte springades med våra jyckar och trycker upp dom i barnens ansikten?"
Jo, det gör ni. Har hänt ett flertal tillfällen och meningen är väl inte att jag och mina barn ska springa därifrån utan att hundägaren ska säga åt sin hund att inte göra så.
Lotta: Tack detsamma.. i efterskott.
Anonym: Hundägare är ett annat problem. Inte lika generellt, men desto mer förödande NÄR det går fel med en hund. Men jag snackar fortfarande om kattägare här, vill inte blanda in hundägare.
Tee: Katter och kattägare lever tydligen i en frizon, och allt jag säger är, varför är det så?
Jag kan säga att jag heller aldrig förstått varför man vill ha katterna lösa ute om man bor i tättbebyggt område.
Till att börja med för vissa saker som redan nämnts, dels i inlägget och dels i dessa kommentarer.
Alla människor tål inte katter, det finns människor av varierande ålder som gillar att plåga katter, katter går inte att hålla på tomten med hjälp av ett staket vilket gör att de gör allt de behagar vart som helst och när som helst. Lösa katter hör hemma på landet.
En annan aspekt som jag dessutom lägger in i detta är att villaområden sällan har bara en eller två katter. De har massor...
Många katter kräver mycket revirarea och finns inte det så kommer katterna att ge sig på varandra... eventually. Om man då anser sig vara djurvän och verkligen tycker om och värnar om sina missar... hur kan man utsätta dem för sådant?
Jag tycker att de lagar och regler som gäller hundägare även skulle gälla kattägare. Det skulle förhoppningsvis göra att färre människor nyckfullt skulle skaffa katter och hiva ut dem när de är less att ha dem inne, vilket i sin tur skulle orsaka färre osämjor mellan grannar och färre katter som far illa.
Så jag då... jag har två stycken. De är innekatter och stör ingen mer än de som befinner sig i mitt hem... så det är ingen idé att kattallergiker försöker hälsa på. :)
Måste vara underbart att ha så få problem att man orkar engagera sig så i grannens katt. Lyxproblem.
Skicka en kommentar