torsdag, augusti 30, 2007

Liberalismens paradox, del 3

Jag har precis upptäckt ännu en paradox med liberalismen. Det är tydligen så att det enda riksdagsparti som kallar sig liberalt inte alls är liberalt! Dessutom är det ingen som vet var dom riktiga liberalerna finns, eller om det går att rösta på dom. Visst är det märkligt?

Nu ska jag inte ta åt mig hela äran av denna upptäckt, i ärlighetens namn så var det signaturen ”Liberal” som i en kommentar till mitt förra inlägg gjorde mig uppmärksam på detta bedrägeri. Tack ”Liberal”!

Man kan ju bara hoppas att dom riktiga liberalerna ger sig till känna någon gång, kanske kan dom t o m ge sig in i politiken, så att vi andra äntligen får veta vad en liberal politik egentligen består av. I’m dying to know.

2 kommentarer:

Anonym sa...

De "riktiga" liberalerna är ett gäng bloggare som kallar sig libertarianer. Blogge Bloggelito och LouiseP (frihetspropaganda) de mest välkända exemplen. Där har du ultraliberalismen, men eftersom svenska folket är för fegt för sådana ytterligheter så håller de sig till liberalism light och den är för de "riktiga" liberalerna som socialdemokratin för kommunisterna.

Anonym sa...

Ia: men hur vet man att just dom är dom riktiga liberalerna? Finns det nåt certifikat man kan hänvisa till?