Jag läste en insändare i lokaltidningen idag, den var skriven av en tjej som går i nionde klass på engelska skolan här i Gävle. Engelska skolan är en friskola som har profilerat sig med strikta ordningsregler och, naturligtvis, undervisning på engelska. Exempel på ordningsregler som skiljer sig från kommunala skolan är en dress code som förbjuder tjejer att visa BH-band, troskanter eller naken hud i magtrakten. Killar får inte visa kalsongerna heller, eller bära keps inomhus. Dessa regler har förstås blivit ganska kontroversiella, inte minst bland eleverna själva. Det har förekommit åtminstone två reportage i lokalblaskorna, både den oberoende liberala och den oberoende socialdemokratiska, där elever på skolan har uttryckt missnöje över klädreglementet. Somliga tycker att det här är rena petitesser, andra ser det som grovt kränkande. Personligen ser jag väl inte direkt syftet med reglerna, och jag vet att jag skulle få svårt att införa dom på mina egna tolvåringar. Det skulle nog kännas rätt knepigt helt enkelt, kanske t o m kränkande. Elevernas missnöje till trots så har skolan åtminstone tidigare varit väldigt populär. Det har varit kö för att komma in och skolans rykte har, inte minst bland föräldrar, varit gott. Lite ordning och reda är precis vad ungarna behöver, osv. Ja, du känner säkert igen tongångarna.
Det som oroade mig mest i tjejens insändare var dock inte klädreglerna. Nej, det som fick mitt blod att rusa lite snabbare var när hon skrev om vad en lärare kunde säga till henne när hon kritiserade något som hon tyckte var fel. En lärare på en friskola idag, 2006, kan alltså säga så här till en elev.
”Då kanske det här inte är rätt skola för dig. Du vet var dörren är.”
Var det någon som sa valfrihet? Grejen är ju den, att en lärare på en kommunal skola varken kan eller får säga sånt här, för den kommunala skolan har en plikt att ta emot alla som vill gå där. Man får inte kasta ut elever från skolan och jag kan inte låta bli att tycka att det är en bra regel. Friskolorna däremot kan välja och vraka bland utbudet av elever, på premisser som ibland känns mer än lovligt grumliga. Dom kan dessutom slänga ut elever, på grunder som dom själva får hitta på, och dessa elever slussas förstås tillbaka till good old kommunala skolan som måste ta emot dom. Mind you, skolpengen för eleven ifråga behåller friskolan.
Jag är övertygad om att dom flesta friskolor sköter det här på ett bra sätt, alla dom flesta inblandade har elevens bästa för ögonen trots ekonomiska incitament som kan sätta käppar i hjulet för såna visioner. Men om friskolor agerar som engelska skolan har gjort i det här fallet så blir det bara tokfel. Det blir elitism. Det blir diskriminering. Det blir, törs jag säga, så lågt i tak att en sån friskola till slut producerar likformade robotar istället för fritänkande, självständiga elever som står väl rustade inför vuxenlivet. Det blir synd om eleverna då, och det blir synd om kommunala skolan som får tillbaka alla rejects från friskolorna som inte tolererar oliktänkande elever. Ordning och reda, bra arbetsmiljö, det är självklart viktiga grejer, men på bekostnad av demokrati??
Hur är det här tänkt att fungera? Vad finns det för kontrollorgan för att förhindra att friskolorna agerar så här? You tell me. Jag kunde ju förstås maila skolminister Björklund och fråga men han har inte svarat på mitt förra mail så jag tror att jag får ta reda på det själv.
8 kommentarer:
Stämmer verkligen det att kommunala skolor inte kan kasta ut elever? I så fall har lagen ändrats nyligen.
Jag minns i varje fall när jag gick på kommunala högstadiet Buråsskolan i Göteborg där man försökte "kasta ut" mig. Självklart använde man inte orden "kasta ut" utan dom valde att kalla det för omplacering. I klartext - placera mig på en skola för socialt missanpassade (som var kommunalt driven) där man lärde sig svetsa istället för att skriva och räkna och där eleverna åkte på spö av lärarna om man inte skötte sig. På Buråsskolan var jag inte välkommen längre. Anledningen varför jag inte var välkommen var till största delen beroende av att min klassföreståndare inte tålde att jag ifrågasatte henne på samhälls- och historielektionerna.
Nu blev jag inte utkastad p.g.a. att min pappa gjorde en av sina få hjälteinsatser under min uppväxt och läste lusen av min klassföreståndare inför rektor och studierektor. Och precis så funkar det på en privat skola också - läraren kan inte slänga ut eleven på lösa och godtyckliga grunder - no fucking way. Det måste gå genom rektor, studierektor, kurator etc.
Din text hade varit motiverad om rektorn sagt något liknande det du refererar till, men nu var det en lärare och det är INTE dom som bestämmer över sådant i slutändan.
Jag gillar som sagt din blogg som fan, och det verkar finnas ett ärligt uppsåt bakom det mesta du skriver – trist bara att så tydligt läser in blått = ond och rött = god.
Själv är jag regnbågsfärgad när det gäller politik.
Hermann: Kommunala skolor får inte kasta ut elever utan föräldrarnas samtycke. Tro mig, jag har som förälder suttit och läst lusen av rektorer och lärare ungefär som din pappa gjorde så jag vet hur lagen är i denna fråga. Detta vill dock alliansen ändra på, föräldrars samtycke ska inte längre behövas.
Att en lärare på en friskola säger så där betyder naturligtvis inte att han/hon HAR rätt att kasta ut eleven, men det är ett illavarslande tecken som fan. Jag vill ha en skola som uppmuntrar eleverna till eget och självständigt tänkande, inte en skola som mobbar ut elever som inte håller med lärarna. Det tycker jag är rent ut sagt skit.
Jag är sosse, och jag ogillar starkt många av dom förslag som alliansen lagt fram. Jag engagerar mig och försöker motivera varför jag tycker som jag gör. Om du uppfattar det som att jag ensidigt kopplar blått till ondska så får det stå för dig, men jag tackar som vanligt för din input. När det gäller skolan så är det min hjärtefråga. Jag har två söner som det strulat för i plugget och om du läser hela bloggen, ända från början, hittar du rätt många inlägg där jag ventilerar min frustration över skolvärlden. Jag anser att sossarna har misslyckats med sin skolpolitik och därför har bjduit in såna som Jan Björklund som drar iväg ännu längre åt helt fel håll, enligt min övertygelse. I denna fråga är alltså både rött och blått ont för mig.
Jag kan brusa upp ibland och fara med överdrifter och osanningar, det medger jag, och jag ska ta reda på exakt vilka skyldigheter en friskola har, om det skiljer sig från de kommunala. Det som ändå händer i verkligheten är att fler och fler elever hoppar av den här skolan och landar då, enligt skolplikten, i kommunala skolan. (Det är nog ganska lätt att bli av med en elev om man vill, eller hur Hermann?)
Tack för att du läser och engagerar dig, det värmer.
...och tack för du svarar. Det är när man möter människor som dig jag vill omfamna Voltaire mest klassika citat; "Jag kanske ogillar din åsikt, men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den."
Just nu skäms jag lite för att jag raljerade över det citatet på David Skräpclownens blogg för ett tag sedan, även om det kanske kommer kännas annorlunda om ett par timmar bara...
Intressant och välskrivet inlägg, inte tänkt på just den aspekten själv:) Nyfiken på din åsikt om religiösa friskolor?
Hermann: Jag respekterar människor som vare sig håller med eller säger emot av ren slentrian, utan som gör det av egen övertygelse och engagemang. Jag vet att jag ibland målar blått i ondska i bloggen och jag gör det förstås för att förstärka mitt språk och budskap. Det är ett vanligt grepp, och läser man det bokstavligt så är det FEL. Problemet är, har jag märkt, att jag gärna vill skriva med en blandning av fakta och förstärkande fiktion, något som t ex en offentlig politiker aldrig kan göra eftersom det skulle vara politisk självmord att hänge sig åt personliga påhopp i den rollen. Det här blir ju lite knepigt, inser jag, eftersom tonen i det jag skriver pendlar mellan offentlig politiker och arg privatperson. Men du vet.. jag tänker nog fortsätta med det, och så länge jag har läsare som du, som ifrågasätter det jag skriver, så har jag också ett kontrollorgan som håller mig i lite stramare tyglar. Det är nog bra. David gör också det, och vi är ju fasen ölpolare så låt det för fan vara högt i tak. Jag vill ha det så.
Jag är också beredd att försvara din rätt.. och allt det där.
Ninde: Oj.. det var en fråga som jag inte har satt mig in i. Känner till debatten, har sett lite på teve, men har inga personliga erfarenheter av religiösa friskolor så jag borde hålla käft. Mind you, det finns ett generellt problem med friskolor, det jag skrev om i den här texten alltså, och jag antar att det gäller religiösa friskolor också. Plus andra kontroversiella saker som just religionen ifråga bidrar med, andra regler och en icke-transparant verksamhet om jag har förstått saken rätt. Rent principiellt kan jag, som den ateist jag är, känna att religion borde hållas borta från skolor, framför allt låg- och mellanstadie där barnen är så pass unga att indoktrinering kan vara ordentligt skadlig. Men jag har hållt mig borta från religion och frågor runt detta, mest för att jag inte förstår det alls.
Det värmer att vad jag skrev och meningen i det gick fram till någon i varje fall.. Jag är tjejen fårn Engelska skolan som skrev insändaren som skapade sånt liv från första början, och det mest skrämmande var hur många korkade svar jag fick, hur många präktiga föräldrar som försvarade det vuxna systemet med näbbar och klor och som hoppade på vad mina föräldrar hade lärt mig och inte minst min rätt att uttrycka mig. Tack för att någon förstod poängen i alla fall.
E: Kul att du hittade min text, verkligen! Jag tycker du skrev en alldeles utmärkt insändare som fick mig att tänka till på det här jag skrev. Fortsätt stå på dig! Att uttrycka sina åsikter är en mänsklig rättighet och dessutom en förutsättning för att ta sin rättmätiga plats i samhället. Lycka till!
Skicka en kommentar